Ögonblick
Varje ögonblick är ett frö av evighet
som faller tyst i våra händer
innan vinden hinner kalla det för minne.
Vi lever som om tiden vore oändlig,
som om morgondagen alltid stod kvar
utanför dörren och väntade troget,
men livet är mer likt en låga i regn —
vackert just därför att den darrar.
Så håll kvar blicken lite längre
när någon du älskar ler.
Låt kaffets värme stanna i händerna.
Lyssna till regnet mot rutan
som om världen försökte tala mjukt till dig.
För kanske är det just detta
som är meningen med att vara människa:
inte att äga tiden,
utan att verkligen vara i den.
Varje skratt som delas
är ett litet trots mot mörkret.
Varje hand som möter en annan
säger:
“Jag var här.
Du var här.
Och för ett ögonblick var ensamheten besegrad.”
Ingen av oss vet
hur många soluppgångar som återstår.
Därför är varje kväll helig,
varje andetag en gåva
utan löfte om repris.
Så lev varsamt men lev fullt.
Säg orden innan det blir för sent.
Älska utan att vänta på perfekta dagar.
Och när livet skimrar till —
i fågelsång, i hud, i tystnad, i sorg —
stanna upp.
För detta ögonblick
är inte på väg någon annanstans.
Det är själva livet.
Z B S
