Finns en sprucken människa

När Lucia vandrade genom vintern

Det sades att när natten var som allra längst, när stjärnorna brann kallt och världen höll andan, då öppnades en stilla väg genom mörkret.

Den natten föddes inte av buller eller storm, utan av tystnad.

Snön låg som ett täcke över jorden och skogen stod svart och sovande. I husen vilade människor tätt intill varandra, rädda för mörkrets krafter som smög mellan skuggorna. Eldarna falnade, och hoppet var tunt som is.

Då tändes det första ljuset.

Långt borta, där himlen möter havet, steg hon fram ur mörkret. Hennes steg lämnade inga spår, men luften blev mild där hon gick. Hon bar en klänning vit som frost och på hennes huvud vilade en krona av levande lågor, brinnande utan att bränna.

Hon kallades Lucia – hon som bar ljuset.

Ljuset hade hon fått i uppdrag att vaka över. Inte för att jaga bort mörkret med kraft, utan för att möta det med stillhet. För mörkret, visste hon, kunde inte besegras av våld – bara av hopp.

När Lucia vandrade genom skog och byar, öppnades dörrar utan att någon rörde vid dem. Djur lyfte sina huvuden och blev lugna. Barn drömde ljusa drömmar. Där hon stannade, tändes fler ljus – små lågor i händer som darrade, men aldrig slocknade.

Hon gick genom den längsta natten och sjöng, och hennes sång var lågmäld som vind genom granarnas grenar. Orden var enkla, men bar löftet om morgon. Varje ton var en viskning: Du är inte ensam. Ljuset kommer tillbaka.

När gryningen till slut anade sin ankomst, stannade Lucia. Hon såg hur hennes ljus speglades i andra lågor, burna av människor som vågat tända sina egna. Då log hon, och kronans lågor blev till stjärnor.

Och hon försvann.

Men ljuset stannade kvar.

Det sades att Lucia återvänder varje år. Inte alltid synlig, inte alltid densamma. Ibland är hon ett barn med ett ljus som nästan är för tungt att bära. Ibland är hon en röst i en sång. Ibland är hon bara en stilla stund i decembermörkret.

Men varje gång natten är som längst, vandrar hon igen.

Och så länge någon tänder ett ljus för någon annan, går Lucia fortfarande genom vintern.

/ Z B S

13 dec. 2025

 

/zspin.jpg

Välkommen till

Bakom Masken

/zspin.jpg

"Tear off the mask.

Your face is

glorious."

/zspin.jpg