Luft

Luften skär som knivar,
varje andetag ett krig.

Kroppen sviker,
drömmar ruttnar i väntan,
tiden hånar med allt som inte blir gjort.

Men i bröstets mörker
dunkar en vägran:
Jag är inte färdig.
Inte än.

Så jag andas,
blodig, brinnande,
och hoppas –
att nästa andetag
inte blir det sista.

Andra inlägg

• Aldrig fri
• Tron stannar kvar
• Tro
• En trötthet utan sömn
• I din famn ( 2 )
• I din famn (1 )
• Efter allt som föll
• Att sluta kriga med sitt förflutna
• Jag är inte detta namn och denna kropp
• Mitt öde är förseglat