Finns en sprucken människa
Luft
Luften skär som knivar,
varje andetag ett krig.
Kroppen sviker,
drömmar ruttnar i väntan,
tiden hånar med allt som inte blir gjort.
Men i bröstets mörker
dunkar en vägran:
Jag är inte färdig.
Inte än.
Så jag andas,
blodig, brinnande,
och hoppas –
att nästa andetag
inte blir det sista.
