26 apr. 2023

Ibland kommer jag på mig själv,
med en stilla önskan...
För att långsamt försvinna,
är inte vackert alls,
inte ens klädsamt.
Det är heller inte en långsam tryckare,
med möjlighet att avsluta,
på bästa möjliga vis.
Det är heller inget episkt drama,
där slutscenen och avskedet
blir odödligt...
Det är sträckan till slutscenen,
som är hånet mina vänner...
Smärtan, ångesten och hopplösheten.
Dödsmasken som sitter hårt klistrat
med ödet .
Ibland kommer jag på mig själv,
med en stilla önskan...
Det hade varit så mycket enklare,
att försvunnit under hans hand,
i hans vrede och hat,
eller omedelbart i pandemin...
Än denna långa obekväma och
smärtsamma dödsdans.
26 apr. 2023

Ute skiner solen
och fågelsången ackompanjerar
solens varma strålar,
med den spirande grönskan
och de späda blommornas prakt.
Våren står i sin fulla skrud,
med så mycket hopp om livet,
och så många löften om bättre tider...
Men hos mig,
där mörkret bor,
blir solstrålarna en örfil
och en förolämpning.
Solen drar mig ännu längre in i mörkret,
där sorgen bor och hoppet om livet
nästan är borta.
Jag drar mig undan likt ett skadat djur,
längre och längre in i mörkret
och tryggheten.
20 mars 2023

Jag tror min kärlek till ensamheten,
är tryggheten i sällskapet
med min själ.
Ingen som missförstår eller dömer mig,
det är fridfullt ensamhetens ocean...
En frid jag sällan känner
med andra människor.
20 mars 2023

Starka hjärtan,
är inte gjorda av metall,
utan av mörker, tårar och misslyckanden.
Det lärde dem kraften
i det spädaste ljuset.
20 mars 2023

De äger mig inte,
demonerna, de mörka haven,
ärren eller sjukdomarna.
De är bara mobbare,
som min ande
besegrar varje dag.
20 mars 2023

När stormen börjar avta,
så kommer du att inse,
hur enkelt det var,
att färdas över
orons ocean...
Allt du verkligen behövde,
var ditt mod,
som du hela tiden
hade inom dig...
Så tänker jag mig stormen,
när jag befinner mig i
stormens öga...
20 mars 2023

Allt som krävs,
är ett vackert falskt leende,
för att dölja en skadad själ.
För vem bryr sig om att titta
bakom ditt leende?
Ingen har tid eller ork,
att se de skadade...
Hur skadad du än är,
så är du alldeles ensam...
2 mars 2023

Även nu,
så trasig som du känner dig,
är du fortfarande så stark.
Det finns något att säga,
om hur du håller ihop dig,
trots att hela ditt väsen och
existens,
i varats ögonblick,
faller samman...
Fortsätt fokusera,
livet kan fortsätta,
om du bara orkar
fästa blicken ,
på krönet framför dig...
Vem säger
att kampen om överlevnad,
är vacker eller graciöst?
Du måste bara fortsätta...
2 mars 2023
Du är inte galen,
sakerna som hände dig,
gjorde ont.
De bröt ner dig,
till minsta atom.
De saker som du fick höra,
som krossade dig,
helt och hållet.
Misshandeln som du utstod av
deras händer.
Som om du inte var någon,
som om ditt liv,
inte hade ett värde
överhuvudtaget.
Din stolthet,
blev en spillra,
och allt som återstod min vän,
var förödmjukelsen
salta tårar.
Men du är inte galen,
du upplevde trauma, smärta och otrolig skada,
som förändrade dig för alltid.
Det gjorde dig till en krigare,
byggd på dina ärr.
En krigare ,
född i livets röra.
Vilken modig själ du är.
13 feb. 2023

Vi minns alla,
vi kan le åt våra minnen,
men hjärtat kan också förvridas,
i olidlig smärta,
av fragmenten ,
ur minnets väv.
Det är så lätt att återleva
känslorna med minnena
av en svunnen tid...
Men vi bor inte där längre,
den förflutna plats som vi
ibland längtar efter.
13 feb. 2023

Sanningen om magin
ligger i den perfekta
men bleknande önskan
vid varje stjärnfall...
13 feb. 2023

Jag är hoppets vävare,
letar efter skuggor
för silverstjärnor.
Jag gör ljus ur mörkret.
Jag gör drömmar av ärr.
13 feb. 2023

Smärtan som gjorde dig
till udda,
är också historien
som förbinder dig
till en helande värld.
13 feb. 2023

Konst,
är inte bara vackert,
det är om vilka vi är,
det handlar om betraktarens ögon.
Om vad som hände oss,
och om vad som påverkade oss.
Färgerna, orden eller formen,
kan vara ljusa och smekande,
men även mörka,
och ibland karga och hårda.
Jag ser det grå landskapet
och orden,
dessa ger mig ro.
Det är min sanning.
13 feb. 2023

Vi satt i kanten av skogen,
filosoferande livets vara,
såg världen passera förbi.
Vi var ögonblicket,
ingenstans att gå,
inget att göra,
helt enkelt bara
vara.